Vid avdelningen för obstetrik och gynekologi tillhörande sektionen för kvinnors och barns hälsa pågår klinisk forskning inom en rad olika fält. Forskningsprojekten sammanställs varje år i en katalog som ges ut i samarbete med Kvinnosjukvården och Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Till forskningskatalogen:
Forskning inom barn- och kvinnosjukvård
Den uppmärksammade forskningen kring livmodertransplantationer i Göteborg sker numera med stöd av robotassisterad titthålskirurgi, en förändring som gjort ingreppen på donatorerna betydligt lindrigare. Efter teknikskiftet är en första kvinna nu gravid.
– Just nu görs transplantationer i flera länder och jag är säker på att det kommer sprida sig. Men vår uppgift är att ta fram så mycket data som möjligt för att politikerna ska kunna fatta besluten. Det finns en liten grupp kvinnor utan livmoder och nu har vi en fungerande behandling. Ska vi verkligen utesluta deras möjlighet att bära ett barn, säger Mats Brännström professor vid Sahlgrenska akademin.
Se inslaget i Svt Nyheter och läs vårt pressmeddelande.
Foto: Björn Larsson Rosvall.
Lyssna på Sahlgrenska akademins senaste podd! Tillsammans med Bo Jacobsson, professor i obstetrik och gynekologi, reder vi ut riskerna med lång och kort graviditet, och hur forskarna studerar förlossningsmekanismer samt hur generna påvekar det hela. Länk till podden
Barn till mammor som konsumerat koffein under graviditeten löper större risk att bli överviktiga i förskole- o skolåldern, även om mamman följt gällande rekommendationer för gravida. Ny forskning visar att koffein motsvarande en till två koppar kaffe om dagen, är relaterat
till barnets risk för övervikt eller fetma, visar den aktuella studien publicerad i tidskriften BMJ Open.
– Det kan finnas anledning att vara striktare än det som rekommenderas, max tre koppar kaffe om dagen. Koffein är ju inget medikament som man måste få i sig, säger Verena Sengpiel, docent inom obstetrik och gynekologi vid institutionen för kliniska vetenskaper. Läs hela pressmeddelandet från Sahlgrenska akademin.
Mats Brännström, överläkare och professor i obstetrik och gynekologivid Sahlgrenska akademin och leder det banbrytande transpl
antationsprojektet av livmödrar där totalt åtta barn har fötts. Nu arbetar han på att minimera det kirurgiska ingreppet, motverka avstötning av livmodern och genomföra långsiktiga uppföljningar av alla inblandade.
Som Wallenberg Clinical Scholar kommer Mats Brännström att genomföra långsiktiga medicinska och psykologiska uppföljningar av barn, kvinnor och donatorer för att säkerställa att de inte drabbas av några oönskade bieffekter. Ett av hans långsiktiga mål är att försöka skapa en livmoder från stamceller.
Läs mer om utmärkelsen.
FORSKNING: Bilden av att utlandsfödda kvinnor i Sverige oftare uteblir från gynekologisk cellprovskontroll behöver nyanseras. En studie från Sahlgrenska akademin, publicerad i tidskriften PLOS One, klargör att utlandsfödda kvinnor deltar i samma utsträckning som svenskfödda med motsvarande utbildningsnivå och inkomst. 
– Här blev vi överraskade. Skillnaden i deltagande försvann för stora invandrargrupper, exempelvis från Mellanöstern och Latinamerika, när kvinnor med samma socioekonomiska ställning jämfördes med svenskfödda, säger Björn Strander, gynekolog och huvudansvarig forskare i studien. Läs hela pressmeddelandet från Sahlgrenska akademin.
FORSKNING: En ny statistisk metod, som bland annat utvecklats av forskare vid Sahlgrenska akademin, kan användas för att förutse vilka gravida kvinnor som har stor risk att långt senare i livet utveckla för problem med inkontinens, framfall och andra bäckenbottenbesvär efter vaginal förlossning. Med metoden kan gravida som inte har ökad risk bli lugnare inför sin förlossning, medan kvinnor med högre risk kan komma att erbjudas kejsarsnitt. Metoden finns redan fritt tillgänglig på nätet.
FORSKNING: Åtta barn födda – och den första robotassisterade operationen genomförd. Det är en del av facit efter 18 års forskning vid Sahlgrenska akademin kring livmodertransplantationer. I Göteborg samlas nu världseliten av forskare på området till sin första kongress.
- Jag bedömer att det på senare år gjorts uppemot tjugo ytterligare operationer i världen. Tanken är att ISUTx-kongressen och ett internationellt register ska bidra till bättre överblick och att på ett vetenskapligt sätt föra forskningsfältet framåt i syfte att öka säkerhet för patienter och behandlingens effektivitet, säger Mats Brännström, professor i obstetrik och gynekologi, och forskare vid vår institution på Sahlgrenska akademin.
I en artikel i The New England Journal of Medicine (NEJM) beskrivs detta som ett vetenskapligt genombrott som öppnar för bättre hälsa och överlevnad hos barn.
"Våra fynd gör att vi på sikt kan få bättre mediciner för att kunna förebygga förtidsbörd, eller sätta igång förlossningar", säger Bo Jacobsson, professor i obstetrik och gynekologi på institutionen för kliniska vetenskaper vid Sahlgrenska akademin. Läs hela pressmeddelande
Porträttfoto: Paulina Jacobsson
FORSKNING:Fetma ökar risken väsentligt för komplikationer vid gynekologiska operationer, visar forskning vid Sahlgrenska akademin.
Rökning visade sig också påverka läkningsprocessen negativt, främst vid borttagande av livmoder.
– Med sämre syresättning ökar svårigheterna att läka och risken för infektioner blir högre. BMI på 30 eller mer är också en tydlig riskfaktor för urininkontinens efter operation, konstaterar Katja Stenström Bohlindisputerad forskare i obstetrik och gynekologi, och överläkare inom kvinnosjukvården. Läs hela pressmedelandet.
FORSKNING:Kirurgi är den säkraste metoden mot inkontinens - drygt åtta av tio botas - medan övriga behandlingar ger avsevärt sämre resultat. Det framgår av en systematisk översikt av tio års insatser i världen mot ett medicinsk och mänskligt problem som bara växer.
Tillsammans med en grupp forskarkollegor har Ian Milsom, professor i gynekologi och obstetrik vid Sahlgrenska akademin och ansvarig för Gothenburg Continence Research Center, GCRC, studerat tusentals forskningsartiklar och annan vetenskaplig dokumentation kring behandlingar av urin- och avföringsinkontinens hos vuxna i olika delar av världen. Läs hela pressmeddelandet
FORSKNING:Det nya vårdprogrammet för livmoderhalscreening klart. Björn Strander, forskare vid vår institution, har lett arbetet med vårdprogrammet.
- Remisserna gav väldigt mycket stöd för det som vårdprogramgruppen har tagit fram. Vårdprogrammet innehåller bland annat rekommendationer om kallelseverksamhet, provtagning, behandling av cellförändringar och utbildningsinsatser, säger han i en intervju i Dagens Medicin.
Här kan du ta del av själva vårdprogrammet på Socialstyrelsens webb; Livmoderhalscancer, screening med cytologi och HPV-test
Läs även RCC's pressmeddelande här.
FORSKNING: Minst 10 000 kvinnor kommer att ingå i studien SWEPIS som leds av en styrgrupp från Sahlgrenska akademin. Studien som är den största någonsin på ämnet syftar till att jämföra igångsättning av förlossning vid graviditeter som passerat 40 veckor.
I projektet ingår doktoranden och barnmorskan Anna Wessberg och ytterligare en doktorand kommer att anställas inom kort. Huvudhandledare är Helen Elden, docent vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa. En av bihandledarna professor Henrik Hagberg från institutionen för kliniska vetenskaper/ Perinatal Medicinskt Center vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Läs mer i AkademiLiv och Study protocol of SWEPIS Graviditetsregistret
Kvinnor som inte fött barn har hitills inte varit i fokus för forskningen om urininkontinens. Maria Gyhagen, gynekolog och forskare här på institutionen och avd för obstetrik och gynekologi, har nu gjort en studie med 9200 kvinnor i denna kategorin. Var femte kvinna över 45 år uppger där att hon läcker. – De som har urinläckage innan en graviditet riskerar att få det avsevärt värre efteråt. Det är en grupp som är extra sårbar och borde identifieras inom mödravården, säger Maria Gyhagen. Läs hela pressmeddelandet från Sahlgrenska akademin
FORSKNING:Livmoder framodlad från egna stamceller kan inom 10 år bli möjlighet för kvinnor med livmodersinfertilitet. Kvinnor som idag genomgår operationen måste kontinuerligt ta immunnedsättande läkemedel för att förhindra en avstötning av den nya livmoder som donerats. Med en ny livmoder framodlad från egna stamceller skulle dessa läkemedel inte behövas och det skulle innebära färre komplikationer, berättar Mats Brännström och hans forskarteam på världskongressen Royal College of Obstetricians and Gynaecologists (RCOG) i England. Läs mer på The Telegraph/Science.
FORSKNING:: Genom att analysera foster-DNA i den gravida kvinnans blod (NIPT) kan man med stor träffsäkerhet upptäcka kromosomavvikelser. Metod innbär färre invasiva provtagningar. Det är högst troligt att NIPT kommer att bli ett mycket efterfrågat test.
- Det är viktigt att användandet av NIPT följs upp och kvalitetssäkras, kanske som en del i det nyligen etablerade Graviditetsregistret, skriver författarna i Läkartidningen 22-23/2016. En av författarna är Bo Jacobsson, professor vid kliniska vetenskaper och avdelningen för obstetrik och gynekologi.
Illustration:Jan Funke
Läs även författarintervjun med Bo Jacobsson i Läkartidningen
FORSKNING:Förtidsbörd är ett stort internationellt problem. Det drabbar 5-18 procent av alla gravida i Europa och orsakar upp till tre fjärdedelar av den perinatala dödligheten och hälften av den perinatala sjukligheten. En för tidig födsel ökar risken för cerebral pares, autism och andra neurologiska funktionsnedsättningar.
– Genom att klargöra mekanismerna bakom förtidsbörd kan vi finna bättre förebyggande åtgärder och därmed minska kostnaderna både på individ- och samhällsnivå, säger Bo Jacobsson, professor avd obstetrik och gynekologi SA, Göteborgs universitet. Läs hela pressmeddelandet från SA.
I Läkartidningen presenterar Mats Brännström, professor vid avd för gynekologi och obstetrik, en rapport om världens fem första barn som fötts efter livmoderstransplantation. Det första barnet föddes i september 2014 och i dag är barnen mellan 3 och 19 månader, alla är friska.
Forskningsprojektet startade redan 1999 och nu har nio kvinnorna fått nya livmödrar, åtta av dem saknade livmoder sedan födseln. Donatorerna har varit levande släktingar. Alla transplantationerna har inte lett till en graviditet, även om sju av kvinnorna fick spontana menstruationer som tecken på normal livmoderfunktion. Embryoåterföringarna påbörjades ett år efter transplantationerna.
- Nu startar två nya studier av livmodertransplantation. En syftar till att försöka minska den långa (10–13 timmar) operationstiden vid uttag av livmoder genom att utföra merparten av denna operation genom robotassisterad laparoskopi. En annan studie kommer att använda sig av livmoder från avliden donator. Vi har även startat ett långsiktigt forskningsprojekt för att skapa en konstgjord ”bioengineered” livmoder, genom att bygga upp en livmoder av mottagarens egna stamceller, berättar Mats Brännström och forskarkollegerna Hans Bokström, Pernilla Dahm-Kähler, Henrik Hagberg, Lars Nilsson och Michael Olausson i Läkartidningen. Läs hela rapporten här och även kommentaren ”Livmodertransplantation kräver etisk genomlysning”
Förut har man vetat att mammans bmi är kopplat till barnets födelsevikt, men inte om det har funnits ett orsakssammanhang eller om det har varit andra saker som påverkar i bakgrunden.
- Studien visar att större barn ökar risken för förlossningskomplikationer, långvariga förlossningar där kejsarsnitt är vanligare. Och att barnet får andningsstörningar och lågt blodsocker, säger Bo Jacobsson, överläkare och professor vid avdelningen för obstretrik och gynekologi.
Han tycker nu att det finns anledning att titta på hur barn som är stora vid förlossningen påverkas senare i livet, till exempel om det finns en ökad risk för hjärt– och kärlsjukdomar. Han intervjuas i GP 16 mars, läs hela artikeln här och SA's pressmeddelande här
Infektion hos antingen den gravida modern eller hos barnet ökar risken att barnet utvecklar cerebral pares, CP. Det visar en ny avhandling från avdelningen för obstetrik och gynekologi vid Göteborgs universitet.
– Resultaten visar att det finns en koppling mellan infektion hos den gravida modern och en typ av CP som drabbar ena sidan av kroppen, medan den typ av CP som drabbar båda sidorna av kroppen är kopplad till infektioner hos barnet efter förlossningen, säger Kristina Ahlin, doktorand och projektassisten. Hon har också studerat andra riskfaktorer bakom CP.
Med stöd från SCA etableras nu ett nytt forskningscenter vid Göteborgs universitet. Gothenburg Continence Research Center, GCRC blir tvärvetenskapligt och kommer samla forskare inom bland annat gynekologi, materialvetenskap, hälsoekonomi och vårdvetenskap.
- I och med stödet från SCA kommer vi kunna knyta framstående världsforskare inom detta fält till det nya centret, och med tanke på den kommande världskongressen i Göteborg 2019 inom just inkontinens, kunde bildandet av GCRC inte kommit lägligare, säger Ian Milsom. Läs mer om GCRG i Akademiliv
ICS lockar årligen över 3000 delegater från världens alla hörn till en unik tvärvetenskaplig konferens kring inkontinens. I stor konkurrens med Paris och Glasgow tog Göteborg nu hem mötet för 2019.
Ian Milsom, professor i gynekologi och obstetrik, samt prefekt för vår institution är en av dem som kämpat hårt för att få hit mötet, han blir nu mötesordförande.
- Detta känns enormt roligt. En bidragande orsak kan säkert vara att Sverige har en lång vetenskaplig tradition inom inkontinensforskning och många av våra framstående forskare har varit engagerad i ICS och dess viktiga arbete. Så är vi också en fantastisk mötesstad, säger han.
För mer information, se här den vinnande videon och dokument på ICS’s webbsajt och läs artikeln på avd för obstretrik och gynekologi
Se även GPs artikel "Göteborg i centrum för urinläckage
