Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Möt forskaren Ian Milsom vår prefekt

En färgstark person med humor och ett stort hjärta, säger folk som känner honom. Trots stor arbetsbelastning med mycket administration och egen forskning jobbar Ian Milsom fortfarande som gynekolog en dag i veckan, och får då ofta ta hand om de riktigt svåra fallen. Omväxlingen mellan klinik och forskning är värdefull, anser han.

- I mötet med patienterna kommer nya tankar och uppslag till min forskning och jag får dessutom så mycket tillbaka av mina patienter. Man känner att man gör direkt nytta och det känns värdefullt.

Nyfikenhet, uthållighet och entusiasm med djup kunskap inom sitt eget fält är viktiga egenskaper hos en bra forskare, anser Ian Milsom, som sedan nio år tillbaka jobbar som prefekt för institutionen för kliniska vetenskaper. Ser man till Ian som person och hans egen karriär, så lever han själv upp till varje ord. Det blir långa dagar och många arbetsresor runt om i Sverige och övriga världen, både för att bevaka forskningsintressen för institutionen, men även för att bidra med resultat från hans egen forskning vid möten och konferenser.

Varför blev du läkare?
Vägen till läkaryrket tog en sväng förbi havet och en bit av honom dröjer sig fortfarande kvar där ute. För än idag är hans längtan till vattenmiljöer, fiske och vattenskidor en stor källa till glädje och avkoppling. Hans egentliga intresse för just biologi tändes redan i skolbänken hemma i England av en entusiastisk och kunnig biologilärare. Men tankarna om att bli marinbiolog byttes så småningom ut, efter en praktikplats på labbet på det lokala sjukhuset i staden där han bodde.

- Det var roligt och ruschigt där och jag förstod att om jag började läsa medicin, som är ett så brett ämne, så skulle jag kunna jobba varsomhelst i världen och göra skillnad. Det skulle alltid behövas doktorer och som17 åring började jag därför läsa medicin.

Under senare delen av studietiden träffade han en tjej från Göteborg som lockad honom hit till Sverige och här har han blivit kvar och bildat familj. Att det blev just gynekologi och obstetrik som blivit hans stora ämnen tror han beror på förmånen att ha haft en lärare som var dåtidens främste professor i gynekologi i England. Samt på de över 50 fascinerande förlossningarna som han fick vara en del av under utbildningen. Hans avhandling kom att handla om hur kvinnans blodcirkulation förändrades under graviditeten och i samband med förlossningen och de olika kroppslägena.

Sveriges första receptfria läkemedel
Under avhandlingsarbetet kontaktades han av en forskarkollega som ville att han skulle vara med och göra en populationsstudie om menssmärtor bland unga tjejer i Göteborg.

- Studien, som genomfördes i början på 80-talet, visade att situationen för kvinnor och deras menssmärtor var riktigt jobbig och ohållbar för en aktiv kvinna. Man bör känna till att det på den tiden inte fanns några receptfria läkemedel alls, så fick du ordentligt mensont var du tvungen att beställa tid till doktorn. När du äntligen kom dit fick du utskrivet starka och morfinliknande analgetika som gjorde att du inte blev helt klar i huvudet och följaktligen fick svårt att klara av både skola och jobb. Så vi började se efter andra alternativ.

Deras fortsatta forskning utgick nu från grundforskningen kring de kroppsegna hormongrupperna prostaglandiner och deras olika påverkansfaktorer på kroppens alla celler (något som uppmärksammades stort när forskarna Sune Bergström och Bengt Samuelsson fick Nobelpriset för sina upptäckter kring detta 1982). Genom Ian och docent Björn Andersch forskning framkom det snart att de smärtlindrande och antiinflammatoriska NSAID-preparaten, fungerade riktigt bra mot menssmärtor och höjde livskvalitén hos kvinnorna i studie. En viktig orsak var givetvis också att de varken var beroendeframkallande eller narkotikaklassade.

- Vi hade nu fått ett bra underlag att lyfta fram inför Läkemedelsverket kring nödvändigheten av receptfria smärtlindrande tabletter. Vi medverkade därför till en ansökan om att göra ibuprofen receptfritt och denna bifölls. Så man kan säga att vi bidrog till att Ipren blev Sveriges första receptfria läkemedel.

Bäckenbottendysfunktion ger mycket lidande
Idag ligger hans forskningsfokus på bäckenbottenproblematik Pelvic Floor Dysfunction PFD, ett stort problem för många.

- Man räknar med att nästan 50 % av alla kvinnor kommer få problem med bäckenbottendysfunktioner i form av bland annat urininkontinens, analinkontinens, och livmoderframfall. Så många som 20 % kommer behöva opereras för att kunna fungera mer normalt. Risken att drabbas är större om du fött barn vaginalt, haft en snabb eller ett utdraget förlossningsförlopp, fått instrumentell hjälp under förlossningen eller föder ett barn som väger mer än 4kg.

PFD påverkas också av kvinnans ålder, övervikt och ärftliga faktorer. Men den vaginala förlossningen med eller utan tillstötande problem är den största orsaken. Bäckenbottendysfunktioner kan även ge upphov till svårigheter att fungera sexuellt och ge kroniska smärtor. Detta är inga tjusiga besvär direkt, som man pratar med alla om, därför lider många i det tysta. Sammantaget är detta ett område som starkt påverkar livskvalitén för många kvinnor över hela värden.

- Kvinnor som planerar att föda barn idag oroar sig faktiskt för dessa problem. Och samhällets kostnader vad det gäller sjukvårdsinsatser framförallt för kirurgisk rekonstruktion och inkontinenshjälpmedel är uppe i flera miljarder varje år. För att inte tala om kvinnornas lidande.

Val av förlossningssätt påverkar risken för inkontinens
Han håller nu på att ta fram en vägledning en så kallad ”Prediktions-modell” med vars hjälp läkaren skall kunna se över den enskilda kvinnans riskfaktorer för att drabbas av PFD.

- Genom uppgifterna hon får av sin gynekolog kan hon sedan ta ställning till hur hon vill göra. Alla riskfaktorer kan du inte påverka själv, t.ex. ditt genetiska arv, men det finns två saker av stor betydelse som du kan ändra på. Dels hur du föder barnet, och där vet vi att kejsarsnitt är mer gynnsamt för kvinnan, och så är det din vikt. Redan vid ett BMI över 30-35 ökar riskerna, som sedan stiger i takt med kilona.

I samband med själva förlossningen är fokus ofta kortsiktigt och på barnet. Ian försöker nu få förlossningsläkare i Sverige att inte bara se till barnets bästa utan även se till mammans/kvinnans långsiktigt hälsa och livskvalitet.

Nya "Gothenburg Continens Research Center GCRC"
Tillsammans med forskare inom bland annat prostataforskning och forskare från institutionen för vårdvetenskap och hälsa på SA, vill han nu satsa på en tvärvetenskaplig forskarmiljö kring inkontinensforskning i ett bredare perspektiv. Strukturen för ett kommande forskningscentret, med namnet Gothenburg Continens Research Center GCRC, är i det närmaste klar och man har i dagarna fått en stor donation på över 9 miljoner från SCA.

- Även forskare inom äldrevården kommer finnas med, eftersom man där ser ett stort problem med både urin- och avföringsinkontinens. I dag bor allt fler 80-åringar hemma och de senaste åren har den siffran dubblerats eftersom det anses mer negativt att bo på institution än hemma. Problem och kostnader kring inkontinens drabbar inte bara individen utan även anhöriga och samhället.

I och med donationen kommer man kunna knyta framstående världsforskare inom fältet till det nya centret, och med tanke på den kommande världskongressen inom just inkontinens i Göteborg 2019, kunde bildandet av GCRC inte kommit lägligare.

Göteborg blir värd för internationell världskongress kring inkontinens 2019
Det finns en halv miljard människor världen över som lider av någon form av inkontinens. 2019 blir alltså Göteborg värdland för en stor kongress kring just inkontinens. Det är organisationen The International Continence Society ICS som årligen lockar över 3000 delegater från världens alla hörn till ett tvärvetenskapligt forskarmöte. I stor konkurrens med Paris och Glasgow tog Göteborg nu hem mötet. Ian är en av dem som kämpat hårt för att få hit mötet, han blir nu mötesordförande.

- Kombinationen av framstående forskning här i Göteborg, stöd från näringslivet och en bra presentation och film gjord i samarbete med Sahlgrenska Akademin och Göteborg och Co, avgjorde säkert omröstningen.

Ian är positiv och glad när han berättar och man inser snart att ett jobb som prefekt kräver stor entusiasm och förmågan att fokusera 24/7. Tur att Ian besitter just dessa egenskaper…och många fler.

Text: Susanne Lj Westergren
Foto: privat

Sidansvarig: Susanne Lj Westergren|Sidan uppdaterades: 2016-02-15
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?