Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Forskning inom avdelningen för obstetrik och gynekologi

Vid avdelningen för obstetrik och gynekologi tillhörande sektionen för kvinnors och barns hälsa pågår klinisk forskning inom en rad olika fält. Forskningsprojekten sammanställs varje år i en katalog som ges ut i samarbete med Kvinnosjukvården och Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Till forskningskatalogen:
Forskning inom barn- och kvinnosjukvård
 


Fetma mer än fördubblar vissa risker vid gynkirurgi

FORSKNING:Fetma ökar risken väsentligt för komplikationer vid gynekologiska operationer, visar forskning vid Sahlgrenska akademin.

Rökning visade sig också påverka läkningsprocessen negativt, främst vid borttagande av livmoder.

– Med sämre syresättning ökar svårigheterna att läka och risken för infektioner blir högre. BMI på 30 eller mer är också en tydlig riskfaktor för urininkontinens efter operation, konstaterar Katja Stenström Bohlindisputerad forskare i obstetrik och gynekologi, och överläkare inom kvinnosjukvården. Läs hela pressmedelandet.


Livmoderhalscancer, screening med cytologi och HPV-test

FORSKNING:Det nya vårdprogrammet för livmoderhalscreening klart. Lars Strander, forskare vid vår institution, har lett arbetet med vårdprogrammet.
- Remisserna gav väldigt mycket stöd för det som vårdprogramgruppen har tagit fram. Vårdprogrammet innehåller bland annat rekommendationer om kallelseverksamhet, provtagning, behandling av cellförändringar och utbildningsinsatser, säger han i en intervju i Dagens Medicin.

Här kan du ta del av själva vårdprogrammet på Socialstyrelsens webb; Livmoderhalscancer, screening med cytologi och HPV-test


Sahlgrenska akademin inleder världens största studie om överburen graviditet

FORSKNING: Minst 10 000 kvinnor kommer att ingå i studien SWEPIS som leds av en styrgrupp från Sahlgrenska akademin. Studien som är den största någonsin på ämnet syftar till att jämföra igångsättning av förlossning vid graviditeter som passerat 40 veckor.

I projektet ingår doktoranden och barnmorskan Anna Wessberg och ytterligare en doktorand kommer att anställas inom kort. Huvudhandledare är Helen Elden, docent vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa. En av bihandledarna professor Henrik Hagberg från institutionen för kliniska vetenskaper/ Perinatal Medicinskt Center vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Läs mer i AkademiLiv och Study protocol of SWEPIS Graviditetsregistret


Urinläckage vanligt även hos kvinnor som inte fött barn

Kvinnor som inte fött barn har hitills inte varit i fokus för forskningen om urininkontinens. Maria Gyhagen, gynekolog och forskare här på institutionen och avd för obstetrik och gynekologi, har nu gjort en studie med 9200 kvinnor i denna kategorin. Var femte kvinna över 45 år uppger där att hon läcker. – De som har urinläckage innan en graviditet riskerar att få det avsevärt värre efteråt. Det är en grupp som är extra sårbar och borde identifieras inom mödravården, säger Maria Gyhagen. Läs hela pressmeddelandet från Sahlgrenska akademin


Ny livmoder av egna stamceller

FORSKNING:Livmoder framodlad från egna stamceller kan inom 10 år bli möjlighet för kvinnor med livmodersinfertilitet. Kvinnor som idag genomgår operationen måste kontinuerligt ta immunnedsättande läkemedel för att förhindra en avstötning av den nya livmoder som donerats. Med en ny livmoder framodlad från egna stamceller skulle dessa läkemedel inte behövas och det skulle innebära färre komplikationer, berättar Mats Brännström och hans forskarteam på världskongressen Royal College of Obstetricians and Gynaecologists (RCOG) i England. Läs mer på The Telegraph/Science.
 


NIPT är ett genombrott i fosterdiagnostiken

FORSKNING:: Genom att analysera foster-DNA i den gravida kvinnans blod (NIPT) kan man med stor träffsäkerhet upptäcka kromosomavvikelser. Metod innbär färre invasiva provtagningar. Det är högst troligt att NIPT kommer att bli ett mycket efterfrågat test.

- Det är viktigt att användandet av NIPT följs upp och kvalitetssäkras, kanske som en del i det nyligen etablerade Graviditetsregistret, skriver författarna  i Läkartidningen 22-23/2016. En av författarna är Bo Jacobsson, professor vid kliniska vetenskaper och avdelningen för obstetrik och gynekologi.
Illustration:Jan Funke
Läs även författarintervjun med Bo Jacobsson i Läkartidningen


Unikt forskningsprojekt ska ge svar på varför vissa föder för tidigt

FORSKNING:Förtidsbörd är ett stort internationellt problem. Det drabbar 5-18 procent av alla gravida i Europa och orsakar upp till tre fjärdedelar av den perinatala dödligheten och hälften av den perinatala sjukligheten. En för tidig födsel ökar risken för cerebral pares, autism och andra neurologiska funktionsnedsättningar.

– Genom att klargöra mekanismerna bakom förtidsbörd kan vi finna bättre förebyggande åtgärder och därmed minska kostnaderna både på individ- och samhällsnivå, säger Bo Jacobsson, professor avd obstetrik och gynekologi SA, Göteborgs universitet. Läs hela pressmeddelandet från SA.


Fem friska barn - ett lovande resultat efter livmodertransplantationerna

I Läkartidningen presenterar Mats Brännström, professor vid avd för gynekologi och obstetrik, en rapport om världens fem första barn som fötts efter livmoderstransplantation. Det första barnet föddes i september 2014 och i dag är barnen mellan 3 och 19 månader, alla är friska.

Forskningsprojektet startade redan 1999 och nu har nio kvinnorna fått nya livmödrar, åtta av dem saknade livmoder sedan födseln. Donatorerna har varit levande släktingar. Alla transplantationerna har inte lett till en graviditet, även om sju av kvinnorna fick spontana menstruationer som tecken på normal livmoderfunktion. Embryoåterföringarna påbörjades ett år efter transplantationerna.

- Nu startar två nya studier av livmodertransplantation. En syftar till att försöka minska den långa (10–13 timmar) operationstiden vid uttag av livmoder genom att utföra merparten av denna operation genom robotassisterad laparoskopi. En annan studie kommer att använda sig av livmoder från avliden donator. Vi har även startat ett långsiktigt forskningsprojekt för att skapa en konstgjord ”bioengineered” livmoder, genom att bygga upp en livmoder av mottagarens egna stamceller, berättar Mats Brännström och forskarkollegerna Hans Bokström, Pernilla Dahm-­Kähler, Henrik Hagberg, Lars Nilsson och Michael Olausson i Läkartidningen. Läs hela rapporten här och även kommentaren ”Livmodertransplantation kräver etisk genomlysning”
 


Den gravida kvinnans vikt, blodsockernivå och blodtryck påverkar barnets storlek

Förut har man vetat att mammans bmi är kopplat till barnets födelsevikt, men inte om det har funnits ett orsakssammanhang eller om det har varit andra saker som påverkar i bakgrunden. 

- Studien visar att större barn ökar risken för förlossningskomplikationer, långvariga förlossningar där kejsarsnitt är vanligare. Och att barnet får andningsstörningar och lågt blodsocker, säger Bo Jacobsson, överläkare och professor vid avdelningen för obstretrik och gynekologi.


Han tycker nu att det finns anledning att titta på hur barn som är stora vid förlossningen påverkas senare i livet, till exempel om det finns en ökad risk för hjärt– och kärlsjukdomar. Han intervjuas i GP 16 mars, läs hela artikeln här och SA's pressmeddelande här


Infektioner ökar risken att utveckla CP

Infektion hos antingen den gravida modern eller hos barnet ökar risken att barnet utvecklar cerebral pares, CP. Det visar en ny avhandling från avdelningen för obstetrik och gynekologi vid Göteborgs universitet.

– Resultaten visar att det finns en koppling mellan infektion hos den gravida modern och en typ av CP som drabbar ena sidan av kroppen, medan den typ av CP som drabbar båda sidorna av kroppen är kopplad till infektioner hos barnet efter förlossningen, säger Kristina Ahlin, doktorand och projektassisten. Hon har också studerat andra riskfaktorer bakom CP.

Läs hela pressmeddelandet här
 

 

 


GU får nytt centrum för inkontinensforskning

Med stöd från SCA etableras nu ett nytt forskningscenter vid Göteborgs universitet. Gothenburg Continence Research Center, GCRC blir tvärvetenskapligt och kommer samla forskare inom bland annat gynekologi, materialvetenskap, hälsoekonomi och vårdvetenskap.

- I och med stödet från SCA kommer vi kunna knyta framstående världsforskare inom detta fält till det nya centret, och med tanke på den kommande världskongressen i Göteborg 2019 inom just inkontinens, kunde bildandet av GCRC inte kommit lägligare, säger Ian Milsom. Läs mer om GCRG i Akademiliv


Göteborg blir värd för The International Continence Societys konferens

ICS lockar årligen över 3000 delegater från världens alla hörn till en unik tvärvetenskaplig konferens kring inkontinens. I stor konkurrens med Paris och Glasgow tog Göteborg nu hem mötet för 2019.

Ian Milsom, professor i gynekologi och obstetrik, samt prefekt för vår institution är en av dem som kämpat hårt för att få hit mötet, han blir nu mötesordförande.

- Detta känns enormt roligt. En bidragande orsak kan säkert vara att Sverige har en lång vetenskaplig tradition inom inkontinensforskning och många av våra framstående forskare har varit engagerad i ICS och dess viktiga arbete. Så är vi också en fantastisk mötesstad, säger han.

För mer information, se här den vinnande videon och dokument på ICS’s webbsajt och läs artikeln på avd för obstretrik och gynekologi

Se även GPs artikel "Göteborg i centrum för urinläckage 


 

Kontaktinformation

Adress:
Kvinnokliniken
SU/Östra
416 84 Göteborg

Tel: 031 - 343 42 16

Sidansvarig: Susanne Lj Westergren|Sidan uppdaterades: 2017-05-12
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://obgyn.gu.se/Forskning/
Utskriftsdatum: 2017-05-22