Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Unikt forskningsprojekt ska ge svar på varför vissa föder för tidigt

Nyhet: 2016-05-09

Förlossningar som startar för tidigt eller för sent är förenade med ökade risker. En kombination av registerbaserade studier och DNA-studier ska ge svaret på vilka faktorer som startar en förlossning, samt på vilken roll arv respektive miljö spelar vid förtidsbörd och överburenhet. Det stora forskningsprojektet koordineras från Sahlgrenska akademin.

Ett stort forskningsprojekt om genetiken kring graviditetslängd har fått över 15 miljoner kronor i stöd från amerikanska March of Dimes, Svenska vetenskapsrådet, Norska vetenskapsrådet och Sahlgrenska akademin. Jane och Dan Olssons Stiftelse för Vetenskapliga ändamål har också stöttat ett förprojekt till de studier som nu skall göras.

Alla studier i forskningsprojektet leds av professor Bo Jacobsson vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och kommer att utföras i Sverige, Norge och USA.

Genetiska mekanismer

Kunskapen om varför en förlossning startar vid en viss tidpunkt är i dag mycket bristfällig, men man vet att förlossningsstarten regleras av genetiska mekanismer.

Målsättningen med forskningsprojektet är att identifiera små förändringar i DNA, i de gener som kan knytas till olika mekanismer som kan förklara när och varför en förlossning sätter igång. Syftet är också att bättre förstå vad som orsakar förlossningsstarten samt att undersöka vilka gener som är kopplade till förtidsbörd samt till överburenhet.

Risker med förtidsbörd

Förtidsbörd (förlossning före 37 fullgångna graviditetsveckor) är ett stort internationellt problem. Det drabbar 5-18 procent av alla gravida i Europa och orsakar upp till tre fjärdedelar av den perinatala dödligheten och hälften av den perinatala sjukligheten.

En för tidig födsel ökar påtagligt risken för cerebral pares, autism och andra neurologiska funktionshinder, men i dag finns begränsade möjligheter till effektiva interventioner som förebygger förtidsbörd.

– Genom att klargöra mekanismerna bakom förtidsbörd kan vi finna bättre förebyggande åtgärder och därmed minska kostnaderna både på individ- och samhällsnivå, säger Bo Jacobsson, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Kan leda till bättre metoder

Även överburenhet (förlossning från 42 fullgångna graviditetsveckor) innebär ökade risker för barnet och kan leda till svåra komplikationer också för mamman. Det drabbar 6-8 procent av alla gravida.

Ökade kunskaper om förlossningsstartens mekanismer kan också leda till en utveckling av bättre metoder för igångsättning, när så behövs av medicinska skäl.

– Den rådande policyn är att förlossningen sätts igång vid 42 fullgångna veckor, men i och med den begränsade förståelsen för vad som startar en förlossning är de metoder som i dag används för igångsättning inte optimala, säger Bo Jacobsson.

Stort material

Studierna bygger på biologiskt material och information från gravida kvinnor som forskarna har tillgång till via ett nära samarbete med den norska mor-barnstudien, samt på det svenska medicinska födelseregistret.

I det norska materialet har forskarna i projektet tillgång till information om 11 000 familjer, med information om både barnets, mammans och pappans DNA-uppsättning, samt graviditetslängd vid förlossning. De har dessutom information om den miljö som kvinnan befunnit sig i under graviditeten, och kostfaktorer.

Gener och miljö

Genom att sammanföra dessa data, med den genetiska informationen och miljöfaktorer, kan forskarna identifiera hur kvinnans risk för förtidsbörd och överburenhet förändras med den miljö hon lever i.

– Det innebär att vi har en unik möjlighet att studera dessa viktiga frågeställningar i ett av de största materialen i världen, som dessutom innehåller helt unik information med mycket hög kvalitet om de miljöfaktorer som kvinnan har exponerats för under graviditeten, säger Bo Jacobsson.

Det svenska medicinska födelseregistret är det största i Skandinavien, med mer än 4 miljoner graviditeter. Forskarna kommer att använda registerbaserade epidemiologiska metoder för att utvärdera omfattningen av genetiska effekter på skillnader i graviditetslängd, samt mekanismer kopplade till olika tillstånd hos mamman och fostret som gör att olika miljöfaktorer som påverkar graviditetslängd kan ha mer eller mindre effekt.

– Genetisk forskning som den här utförs i multinationella samarbeten eftersom det krävs ett stort antal prover från gravida för att hitta de genetiska signaler som finns. Resultaten måste också hittas i andra liknande grupper av gravida kvinnor, säger Bo Jacobsson.

Resultat från forskningsprojektet väntas kunna presenteras i slutet av 2016 och fram till 2020.

Kontakt:
Bo Jacobsson, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
bo.jacobsson@obgyn.gu.se

 

 

AV:

Artikeln publicerades först på: sahlgrenska.gu.se

Sidansvarig: Susanne Lj Westergren|Sidan uppdaterades: 2006-11-30
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?