Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Den samlade forskningen visar inga uttalade medicinska hinder för surrogatmoderskap

Nyhet: 2015-10-29

Regeringen utreder just nu om surrogatmoderskap bör tillåtas i Sverige. En nordisk forskargrupp som sammanställt det vetenskapliga kunskapsläget konstaterar att surrogatmoderskap i allmänhet fungerar väl, både för barnet och för surrogatmodern.

Surrogatmoderskapskap innebär att en kvinna blir gravid och väntar barn med den uttalade avsikten att ge ifrån sig barnet till en annan kvinna eller ett annat par. Metoden används i en lång rad europeiska länder, bland dem Storbritannien, Belgien, Nederländerna och Polen.

I Sverige är metoden inte tillåten idag, men en lagändring utreds.

Sammanställt relevant forskning

I ett nordiskt samarbete har forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, kartlagt samtliga vetenskapliga artiklar som publicerats om surrogatmoderskap och sammanställt rönen i de som bedömts vara relevanta.

Forskningsöversikten, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Human Reproduction Update, visar att de flesta surrogatmoderskap generellt sett fungerar väl.

Inga negativa tecken

Enligt de publicerade studierna är flertalet surrogatmödrar väl motiverade, och endast ett fåtal har svårigheter att lämna ifrån sig barnet som föds som resultat av metoden.

– Enligt de studier som gjorts finns det inget som antyder att de barn som fötts efter surrogatmoderskap skulle ha en sämre hälsa än de barn som fötts efter vanlig provrörsbefruktning eller äggdonation, och de psykologiska uppföljningar som gjorts visar inga negativa tecken avseende barnens utveckling upp till 10 års ålder, säger professor Christina Bergh vid Sahlgrenska akademin som medverkat i den nordiska studien.

Tolkas med försiktighet

Eftersom studierna är få till antalet, totalt 55, och i många fall har allvarliga metodologiska brister manar forskarna dock till stor försiktighet med hur resultaten av forskningsöversikten tolkas.

– De studier vi granskat inkluderar ett begränsat antal individer och många studier belastas av att en stor andel valt att inte deltaga i studierna. Resultaten är försiktigt positiva, men för att dra några definitiva slutsatser krävs fler och bättre genomförda studier, säger Christina Bergh.

Artikeln Surrogacy: outcomes for surrogate mothers, children and the resulting families-a systematic review publicerades online i Human Reproduction Update den 9 oktober.

Länk till artikel

FAKTA SURROGATMÖDRARSKAP:
Det finns två olika former av surrogatmoderskap: partiellt och fullständigt.

Vid partiellt surrogatmoderskap befruktas surrogatmamman genom insemination. Det gör henne till både biologisk och genetisk förälder till barnet. Vid fullständigt surrogatmoderskap förs ett befruktat ägg från en annan kvinna, ofta en kvinna som har för avsikt att utöva föräldraskapet, in i surrogatmamman. Det gör surrogat-mamman till biologisk men inte genetisk förälder till barnet. I dessa fall kan både ägget och/eller spermierna vara donerade.

Vid fullständigt surrogatmoderskap sker befruktningen utanför kroppen genom in vitro fertilisering – IVF, även kallat för provrörsbefruktning.

Kontakt:
Christina Bergh, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
073–688 93 25
christina.bergh@vgregion.se

 

AV:

Artikeln publicerades först på: sahlgrenska.gu.se

Sidansvarig: Susanne Lj Westergren|Sidan uppdaterades: 2006-11-30
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?